Att glo på trädtopparna en stund

Efter bara ett par minuter i skogen känner jag hur andetaget hamnar rätt igen. Det blir långsammare och det blir djupare. Den syrerika luften i kombination med det mättade andetaget gör att sinnet helt plötsligt känns klarare.

Pulsen går ner och trycket över bröstet minskar. Spänningarna i käkarna som jag dragit på mig under dagen släpper så sakteliga…

Och jag sätter mig på en sten mitt i skogen och lyfter blicken. Det är något med trädkronornas vajande i vinden som är lugnande. Kanske är det samma effekt som vågornas rullande mot stranden? Oavsett vilket så låter jag mina sinnen ta över. Jag tar in det jag ser, jag hör det jag hör och jag känner de dofter som min hjärna registrerar. Tömmer hjärnan på andra oväsentligheter. Det enda som finns just här och nu är skogen och jag.

Jag skulle inte beskriva mig själv som religös i ordets vanliga bemärkelse. Men här och nu, som den lilla människan jag är mitt i allt det stora, kan jag nog till viss del förstå vad religon handlar om. Här finns någonting som är så mycket större än mig själv, som griper tag i mig och som på sätt och vis påvisar om hur liten jag är, men samtidigt ger mig möjlighet att hitta sinnesro och själslig styrka.

Det behövs ingen längre stund för att landa i mig själv igen. Känna att de spänningar kroppen bär på släpper. Jag är inne i en period där jag trappar upp min arbetstid och minskar på min sjukskrivning. Och det är jag ju såklart glad över. Att jag är på väg tillbaka på riktigt. Det går stegvis och i samråd med läkare och försäkringskassa. Men just nu är det rätt tufft. Typ 1 steg fram och 2 tillbaka. Men min läkare säger att det är så det skall vara. Att jag skall ha tillförsikt. Så jag försöker ha det. Och jag övar på acceptansen över att det är tufft och motigt. Och försöker lita på att jag är på väg åt rätt håll.

Så idag är jag ändå glad över att jag orkade promenera ut till närmaste sten och glo på trädtopparna en liten stund när jag kom hem från jobbet. Det kommer jag skriva ner i min tacksamhetsdagbok ikväll innan jag går och lägger mig.

/Anna

2 reaktioner på ”Att glo på trädtopparna en stund

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *