Är förmågan att känna tacksamhet en nyckel till att känna lycka?

Inser att jag är på väg att kasta mig ut på djupt vatten och att det finns en och en annan som kan bli lite provocerade här. Lycka, vad är ens det? Och är det någonting som man verkligen måste kämpa med för att hitta? Skall det ens vara så? Är lycka ens någonting som är viktigt?

Jo, för mig är det det. Inte så att livet måste vara på topp jämt. Eller jo, det hade ju varit superhärligt. Men det vet ju både du och jag att det inte är. Långt ifrån. Jag tror att det finns lika många olika definitioner på vad lycka är som det finns människor. Och nu kan jag såklart mest bara utgå från mig själv men för mig är lycka någonting som oftast på ett eller annat sätt finns närvarande i livet. Även när det är motigt och mörkt.

För mig kan det handla om en känsla av tillfredsställelse över att allt känns lugnt och ingenting är kaotiskt för stunden. Men det kan också handla om galen glädje över något härligt som händer. Så min erfarenheter att att lyckan både kan kännas stillsamt återhållen men även euforisk. Och alla nyanser där emellan.

Det finns många forskningsstudier som faktiskt stödjer ett samband mellan förmågan att känna tacksamhet och att vara välmående. Både när det gäller vår fysiska och psykiska hälsa. Så why not? Varför inte öva på att känna mer tacksamhet? Det finns ju inte direkt något att förlora. Och det är ju inte som om det tar vare sig någon tid eller energi. Det gäller bara att komma ihåg det. Själv har jag sedan ett par veckor skrivit tacksamhetsdagbok och det tar mig max ett par minuter. Det är inte mer komplicerat än att jag varje kväll, innan jag går och lägger mig, skriver ner tre saker som jag känner mig tacksam över i min kalender. Ibland är det stort och svulstigt, men det kan lika gärna vara den små detaljerna. Men jag känner ändå att det gör någonting med mig. Att jag fokuserar på det positiva i mitt i liv, det sista jag gör innan jag går och lägger mig gör att det är just en positiv känsla jag tar med mig in i natten. Och tro mig, för en som har haft rätt knöligt med sömnen de senaste åren så gör det skillnad.

Hur kan man göra mer för att öva på att känna tacksamhet? Jag tror att det handlar mycket om att börja jobba på sitt mindset. Att faktiskt aktivt börja lyfta blicken och se hur mycket bra du har, mitt framför ögonen. Att se glittret på vattnet, att vara närvarande i dina relationer (tänk bara på hur många fantastiska människor du har i din närhet), att njuta av en god middag, att upptäcka nya platser och så vidare. När man väl öppnar ögonen så finns det såååå mycket att vara glad över. Det finns rent utav ingen hejd på det.

Och när man sedan börjat öva upp förmågan att känna tacksamhet då är det dags att levla upp ett snäpp och börja dela med sig. Det är då det börjar hända magiska saker på riktigt. När man uttrycker sin tacksamhet. Både för sig själv (till exempel genom att skriva ner det i en tacksamhetsdagbok) men även till andra. Om du skickar iväg det där smset till en vän där du uttrycker tacksamhet över att ha hen i ditt liv så övar du både på att aktivt känna tacksamhet, men gör även hen glad. Samma sak om du blir generösare med att strö komplimanger runt omkring dig. Tänker du något positivt om någon annan människa, berätta det då! Vad skulle kunna gå fel? På vilket sätt skulle världen bli en sämre plats om vi talade om för andra att vi uppskattar dem liksom?

Det här är iallafall någonting jag vill fortsätta öva på. Så just idag är jag tacksam över:

Att jag har en kropp som pallade att jag körde slut på den med ett monsterpass på gymmet tidigare i förmiddags.

Att mitt älskade barnbarn äntligen är hemma igen och jag skall få kramas med henne om bara några minuter.

Att även om jag saknar min kärlek i livet något alldeles förfärligt mycket nu när han är där och jag är här denna helgen, så är jag oerhört tacksam över att fortfarande vara lika kär som jag var för två är sedan när vi träffades.

Vad är du tacksam över?

/Anna