Att jag är en person som starkt ogillar allt som har med mörker, fukt och kyla har väl knappast undgått någon. Varje höst basunerar jag ut min frustration över att den härliga sommaren redan är över och varje år försöker jag förtvivlat omfamna hösten och den kommande, än förfärligare vintern. Med samma klena resultat. Oavsett strategi ?. Många talar så längtansfullt om tända ljus, mysiga kvällar i soffan, raggsockor och baljor med te. Och det är ju mysigt. Såklart. Problemet är att jag är rätt klar med det efter ett par veckor. Sedan vill jag ha dagsljus igen. Och en temperatur och luftfuktighet så att man inte fryser in i ben och märg. Gnällig? Jag? Inte då…
Så i år då? Vad är min strategi denna gången? Vojne vojne… Det känns som om jag vid fyrtiosex års ålder har prövat alla redan.
Men om jag nu har sagt att jag skall omfamna den. Hösten. Så kanske jag skulle bli bättre på att umgås med den. På riktigt. Sätta på mig de varmaste och regntåligaste kläderna och faktisk gå ut och hänga med den. Inte bara genom att cykla till bussen på morgonen eller att ta några svampturer i skogen på helgen. Utan vara utomhus mycket mer i vardagen. Det fungerar ju iallafall rätt okej tills det blir mörkt ute. Kanske jag kan lära mig att uppskattat hösten om jag lär känna den och sedan begränsa mig till att bara känna agg mot vintern?
Det är klart att jag skriver det här lite med glimten i ögat och det kan ju tyckas rätt meningslöst att lägga så mycket som en gnutta energi på att ogilla en (eller två egentligen, men när det kommer till vintern är ordet ogilla lite för milt) årstid. Och det är det ju såklart. Men för mig är det på riktigt. Jag kan nästan få panik när jag tänker på att jag inte skall bli varm på riktigt igen på mer än ett halvår. Eller att leva innesluten i detta förlamande mörker som snart är här. Och jodå, jag uppskattar såklart också vackra höst- eller vinterdagar med klar, krispig, syrerik luft. En promenad i skog i höstskrud är fantastiskt. Eller dagar med gnistrande snö som badar i vintersol är också helt magiskt. Verkligen. Men de dagarna är ju så få. De där dagarna när allt är jämngrått, kallt, blåsigt och regnigt är ju betydligt fler. Eller hur?
Vad har du för strategi att överleva? Är du en höst och vintermänniska? Kom gärna med dina bästa överlevnadstips.
/Anna