November- när det gråaste är som gråast

För mig är november en av de två tuffaste månaderna på året. Känslan av av att dygnet runt vara insvept i en tung, kall och blöt yllefilt är liksom förlamande. Mörkret sänker sig tidigare och tidigare på eftermiddagarna och sommaren, med dess ljus och värme, känns som allra mest avlägset. 

I november behöver jag således all hjälp jag kan få för att inte deppa ihop och för att inte bli kvar inomhus i värmen hela dagarna. Jag behöver vara extra snäll mot mig själv och ironiskt nog innebär det faktiskt att tvinga mig själv till vissa saker som jag känner ett enormt motstånd inför.

Tillexempel… I november när jag är som mest frusen och tröttast, då frambringar jag all min ork för att faktiskt laga ordentligt med mat. Färggrann, fullproppad med vitaminer, fibrer och näringsämnen. Mat man blir glad över, får energi av. När kroppen skriker efter comfortfood i form av hämtpizza eller annan slabbig mat som bara förstärker känslan av tyngd (inte tusan blir man piggare av att äta en pizza liksom) så försöker jag att göra tvärt om. Jag försöker ge mig själv det jag mår bäst av. Det här kräver väldigt mycket självkontroll och det är inte jag lyckas hela tiden. Men att tänka att all näring jag stoppar i mig gör underverk mot tröttheten och färglösheten i livet just nu brukar ändå motivera mig. 

Ett annat exempel… Jag fortsätter träna fast jag helst bara vill ligga kvar hemma på soffan istället. Kanske inte lika många pass som under sommarhalvåret eftersom det är tydligt att kroppen ändå behöver mer återhämtning och vila under vinterhalvåret. Just därför försöker jag att inte fylla almanackan lika mycket under vintern som under sommaren. Allt tar lite längre tid, är lite trögare och då får det vara så helt enkelt. Men att träna ordentliga pass så att jag blir svettig fast det tar emot att ge sig ut i mörkret och kylan för att cykla iväg till träningen är ett måste. Det hjälper mig att sova bättre på natten och endorfinkickarna det ger är livsnödvändiga såhär års.

Men nu är det tack och lov bara en vecka kvar av en av årets mest utmanande månader (februari är den andra). Och det ser ut som om jag har överlevt i år igen 😉

/Anna