Mod

Inför 2019 satte jag en intention för mig själv. En så kallad sankalpa. Jag valde ut tre ord som skulle fungera som mina vägvisare, önskningar och intentioner för det kommande året. De ord som jag valde och som jag bär med mig varje dag är mod, kärlek och acceptans. Tre ord som inte betyder mycket om de inte används. Då är det ju bara ord liksom. Men det tycker jag verkligen att jag har gjort. Jag har haft dem med mig som vägvisare när jag kört fast eller tappat fokus. Två av orden är betydligt svårare för mig att förhålla mig till. Och det ena av de orden är mod. Det är det som jag genom livet har fått kämpa mest med.

Som barn var jag oerhört feg och försiktig och var oftast obekväm med att pröva nya saker som jag inte kände mig trygg med. Och jag tror att den rädsla vi människor ofta bär på handlar om vad andra människor skall tycka. Vi har nog rätt ofta klart för oss vad vi skulle vilja göra, testa eller uppnå men tanken på ett eventuellt misslyckande skrämmer oss så mycket att vi begränsar oss i vårt sätt att leva. Men hur skall vi göra då? För att våga leva det livet vi vill? Bortom alla åsikter, andras eller våra egna…

Jag tror egentligen inte att begreppet orädd är lösningen. Vad betyder ens det? Jag tror egentligen mest att det bara handlar om att vara modig nog att ta rädslan i handen och börja trava på framåt, mot det mål du har framför dig. Att inte veta om du når fram eller vart du hamnar och men ändå har modet att våga trots dina tvivel och osäkerhet. Och det som sedan är belöningen för att du vågade, det stavas självförtroende.

Rädslan visar sig ofta i form av motstånd. Du intalar dig själv att du inte är värd det du önskar, du behöver bara komma i form först, det är nog ändå inte din grej, du är för gammal, det är ingen idé. Och så vidare, och så vidare. Vad är lösningen på det då? Kanske att helt enkelt bara ta emot rädslan. Sen den, acceptera den. Kanske rent utav tacka den för att den försöker hålla dig trygg. Men sedan.. Bara gå. Gör det du vill. Hoppa. Skutta. Eller kryp. Men ta dig framåt. Och med tiden kommer det gå lättare och lättare. Du kommer ha lättare att övervinna ditt obehag. Ditt självförtroende kommer öka och tillslut kommer rädslan över att misslyckas minska.

Kanske vi alla borde lyssna lite oftare på vår egen inre Pippi…

Det har jag aldrig prövat förut, så det klarar jag helt säkert…

/Anna