Njuter du av din sommar?
Sommar, sol, salta bad, kalla bad, fina vänner, svettig träning, utflyktsmat, myggbett, ta det som det kommer och ljumma kvällspromenader i flipflop. I mina ögon blir det inte mycket lättare än nu. Livet. Enkelt, prestigelöst. Bara värmen i sig gör ju att man saktar ner. Inte sjutton orkar man stressa runt när det är tokvarmt ute. Allt går lite långsammare. Man måste till och med röra sig i slow motion för att inte smälta bort. Och hur kan man inte älska det? Långsamheten blir en bonus i värmen som gör gott för kropp och knopp. Upplever du sommaren så? Lugn, rofylld och en tid för återhämtning och batteriladdande?
Eller upplever du motsatsen? Högt ställda förväntningar, för många aktiviteter, krav på perfektion, ingen möjlighet till semester och så vidare. Många pratar som semesterstressen. Det skall hinnas med tusen saker, allt kostar pengar, tusen människor som trängs på för små ytor och kanske framförallt, behovet av att visa upp vad man fyller sin semester med inför alla andra. Ärligt, så tror jag att det är rätt vanligt. Vi vill ju inte att folk ska tro att vi bara ligger hemma i soffan och pillar oss i naveln hela semestern. Nä, vi vill visa upp hur mycket vi upplever, hur många coola ställen vi besöker, hur mycket pengar vi spenderar och framför allt hur LYCKLIGA vi är! Är du med mig?
Men måste vi det? Måste vi stressa runt på semestern. Är det inte okej att bara cykla till närmaste badplats en varm dag? Eller ha Harry Potter maraton en regnig? Träffa vänner prestigelöst? Hemestra och upptäcka närmsta skog? Spela kort… Titta i taket eller läsa böcker. Eller helt enkelt bara sitta på en solvarm klippa med din bästa vän och njuta av solnedgången? Sounds pretty much amazing i mina öron iallafall…
Hur upplever du din sommar? Är det nu som du njuter till fullo av livets långsamhet? Om inte, så kanske du ska stanna upp och fundera en stund på hur du verkligen skulle vilja ha det. Och svindlande tanke, om du helt skulle våga agera på din egen önskan.
/Anna
